Alla livets löften högst uppe i loftsängen

Jisses, det är så varmt och ljust ute numera. Ljuvligt. Den senaste veckan har jag till och med kunnat bära min sommarkappa och ett par solglasögon när jag gått utanför dörren. Utomhusluften jag andas in är så fylld av liv, värme och hopp att den nästan går att ta på. Under den lilla gångbron vid lekparken har vattendraget börjat forsa igen, och det i kombination med gråsparvarnas energiska fågelkvitter är det mest tilltalande ljud jag vet. Fläckvis är marken alldeles bar och gruset som ligger kvar på asfalten sedan svunna, halkiga vinterdagar knastrar hoppingivande och vitalt under mina skor. Jag önskar innerligt att våren är på väg nu. Förvisso tenderar jag att alltid att inbilla mig att den är det, så fort solen stiger om än bara en liten bit ovanför horisontlinjen och meteorologerna ens gör den minsta ansats till att uttala ordet "plusgrader". Men nu, nu tror jag att den är kommen, våren. På riktigt och för att stanna. Och den har aldrig någonsin varit så välkommen.


Tusen och åter tusen tack för era fina kommentarer, hjärtan.


 
Namn:
     Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:


Kommentar: