Fåglar sjunger likadant oavsett om du finns kvar

Ångesten trycker runt mig likt dykarsjuka, slingrar sig som en kall orm längs min ryggrad och växer sig stark; kraftfull. Känslor som vilat latent under de senaste månaderna börjar vakna till liv igen i takt med att hösten smyger sig på, för jag spenderar mycket tid för mig själv såhär års och det ger mig utrymme att landa och känna efter. Vinterhalvåret kommer sluka mig, den här gången och som så många gånger förr. Det krampaktiga järngreppet som självhatet och panikkänslorna håller mig i hårdnar för varje dag som passerar, och det känns bekant, nästan tryggt. Som någonting förtroget; en gammal vaggvisa från förr.

Det blir alltid såhär under den här årstiden. Jag är så rädd för vad det gör med mig. För när sommarens vitalitet med livets alla möjligheter framför fötterna byts ut mot mörker, kyla och tomhet finns inte längre någon livslust kvar i min arma kropp. Allting i vardagen upplevs plötsligt som understimulerande eller fullständigt övermäktigt. Jag står inte längre ut med mig själv och skulle helst av allt vilja krypa ut ur mitt eget skinn. Min inställning till min egen varelse är så panikfylld att den inte går att greppa eller sätta ord på. Existensen blott en historia av vantrivsel. Jag börjar ifrågsätta mina relationer, för i takt med att självkritiken blir allt större så tvivlar jag också på att jag förtjänar att älskas.

Utomhus håller löven på att ändra färg för att så småningom falla till mark. Jag stannar inomhus för mig själv, och får ännu en gång lov att konstatera att årstidens ensamhet, eftertanke och tystnad är både smärtsam och skadlig. Därför flyr jag som alltid, till sådant som stärker och känns mycket eller sådant som bedövar fullständigt. Eskapismen från mig själv och verkligheten inleds ännu en gång, precis som alla andra år. Destruktivitetens karusell börjar återigen få upp sin fart, snurrar några prövande varv. Och jag kan bara hoppas att hösten är lite snällare mot mig den här gången.

Daniella 🌙

du skriver så fint.

(och jag försöker få ihop ett svar. men inget blir vettigt. kram)

2014-08-24 | 13:53
http://daniellachanelle.se/

Tusen och åter tusen tack för era fina kommentarer, hjärtan.


 
Namn:
     Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:


Kommentar: